Allt du bör veta om 3-lagersprincipen -På med lager på lager
Skrivet av Frederik Thurøe
-Vandrare, skidåkare och soldat - älskar att sova under bar himmel!
Oavsett om du är på en sheltertur i Danmark, på en vandring i Himalaya eller på en kanotresa i Kanada. Kort sagt, det finns ett sätt att sammansätta dina kläder på så att du kan hålla dig varm och torr när du är på resa, oavsett vilka utmaningar som vår fantastiska natur ger dig. I den här artikeln hjälper vi dig att bli riktigt skarp på den berömda och noggrant testade 3-lagersprincipen.
-
Vad är trelagersprincipen och varför ska du använda den?
-
Hur väljer du vad dina tre lager ska bestå av?
De punkter vi genomgår i den här artikeln ger dig kunskap som absolut är avgörande för dig att välja rätt plagg och inte minst använda dem på ett lämpligt sätt så att du kan koncentrera dig på att njuta av ditt äventyr ute i naturen. Kort sagt kan du tillämpa principen lager-på-lager varje gång du rör dig utanför din ytterdörr.
Vad är trelagersprincipen och varför ska du använda den?
3-lagersprincipen eller lager-på-lager, som det också kallas, är ett sätt på vilket du hela tiden kan reglera mängden kläder på din kropp och därmed hur varmt du har det. Hela idén med 3-lagersprincipen är att välja flera lager, som var och ett har olika egenskaper och som tillsammans ger den ultimata komforten.
I sin enklaste form är 3-lagersprincipen:
1) Det innersta lagret eller baslagret som det också kallas. Detta lager bör optimalt bestå av antingen ull eller ett syntetiskt material - det beror på vilken aktivitet du förbereder dig för. Dessutom måste den isolera dig och transportera bort fukt som du producerar genom din svett så att du hålls torr.
2) Det andra lagret är mellanskiktet, som beroende på vart du ska och vad du ska göra, antingen ska bestå av ull, fleece, dun eller ett dunliknande fiberfoder. Det är mittlagret som ska ge dig mest värme, i din konstruktion av lagren.
3) Det yttersta lagret kallas, uppfinningsrika som vi är, det yttre lagret. Detta lager bör igen beroende på vad du behöver göra, bestå av en jacka som tål elementen i luften. Så det är detta lager som är din garanti för att dina andra två lager inte blir blöt och därmed värre att hålla dig varm. Det yttre skiktet bör helst bestå av en skaljacka - en hårdskal - som är helt vatten- och vindtät, men kan också vara en softshell, som är mer andningsbar men inte lika bra för att motstå regn. Om du precis har glömt hur man väljer en sådan skaljacka, kan du kolla in den här artikeln där vi har skrivit om just det.
Vilka material dina lager ska bestå av, för vilka aktiviteter kommer jag att gå mer detaljerat in på senare i artikeln.
Det här är väldigt smart, för om du har många tunna lager är det lättare att ta av enstaka lager än om du har en stor jacka på. Det är viktigt att ha kunskap om hur man håller sig varm och torr så att man inte riskerar att bli underkyld på resan. Det gör både resan betydligt sämre, men det kan också vara farligt om du befinner dig på en plats som ligger långt för andra människor.
Hur väljer du vad varje lager ska bestå av?
När du måste bestämma vilka lager du ska ha är det viktigt att du är medveten om vad du ska göra och i vilken miljö. T.ex. aktiviteter i Norge på vintern kommer naturligtvis att ställa högre krav på dina lager än en trevlig varm sommardag på en vandring på Jyllands Hærvej kommer att göra.
Baslagret
Som du nu vet bör du alltid börja med ett baslager innerst mot kroppen. Du vet att det här skiktet gärna skulle sitta tätt och passande så att du inte blir irriterad över att det krullas och viks. Du vet också att detta lager helst bör bestå av ull eller ett syntetiskt material. Men varför ska det egentligen vara det?
Bomull är ett no-go
Ditt baslager bör inte bestå av t.ex. bomull, eftersom bomull inte har några fuktavledande egenskaper utan istället absorberar fukt. Så om du har bomull på innerst blir du inte av med fukten och riskerar att bli både kall och fuktig. Istället bör du använda antingen ull eller ett syntetiskt material, eftersom baslagrets viktigaste funktion är att reglera temperaturen och att leda bort fukt från kroppen.
Ull när det är iskallt eller längre turer
Du bör välja ull om du ska göra aktiviteter som innefattar mycket stillasittande eller om det är mycket kallt, eftersom ull reglerar temperaturen bäst och isolerar även när den är våt. Var dock medveten om att ull tar lång tid att torka igen när den blivit våt. Dessutom är ull mycket motståndskraftig mot lukt, vilket innebär att du inte behöver ta med mycket ullkläder, även om du ska vara borta länge - det är särskilt trevligt om du ska bära all din utrustning själv!
Syntet när pulsen är högre
Istället bör du välja ett baslager av syntetiska material om du behöver transportera mycket svett bort från kroppen, t.ex. under högintensiva aktiviteter eftersom det leder fukten bättre bort från kroppen. Å andra sidan isolerar de inte på något sätt när de är våta, men syntetiska material torkar ganska snabbt. Om du väljer ett baslager av ett syntetiskt material måste du också komma ihåg att de snabbt kommer att börja lukta svett, och det är därför troligtvis nödvändigt att ta med fler omgångar kläder än om du valt ull.
Lång vs. kort vs. helt utan
När du väljer ditt baslager måste du också bestämma om det ska vara ett linne, t-shirt eller en långärmad tröja som du ska ha på dig. Detta beror på det klimat du befinner dig i. Om jag till exempel skulle på en sommarvandring i Norden, då skulle jag antagligen bara gå i en ull-t-shirt.
Men om jag skulle använda ett underställ för min längdåkningssemester skulle jag antagligen välja en långärmad tröja, i ett syntetmaterial, för här är det viktigt att rikta mycket fukt bort från huden.
Bland både ull och syntet finns lager i flera olika tjocklekar och ärmlängder, med och utan krage osv. Som ni kan se finns det fördelar och nackdelar med det hela. Det viktigaste att tänka på är vilken form av aktivitet du ska utöva och sedan välja design på dina baslager baserat på det.
Det inre lagret behöver inte vara det enda.
Om du i allmänhet tenderar att vara lite frusen, kan det vara en bra idé att göra 3-lagersprincipen till 4-lagersprincip och lägga till ett extra lager innerst . Det är ofta bättre att välja två svettransporterande baslager än två isolerande mellanliggande lager, eftersom de isolerande lagren ofta inte är lika andningsbara. Vissa typer av tröjor är också placerade någonstans mellan första och andra lagret och kan därför var a särskilt bra att komplettera med. Här kan vi rekommendera ulltröjor från t.ex. Icebreaker
Mellanlagret
Sedan kommer vi till det mittersta lagret, och som ni vet är det mellanlagret som ska ge dig mest värme, i din uppbyggnad av lagren.
Om du ska på en resa på sommaren kan du ibland nöja dig med en enda, tunn ulltröja att ha på dig när du anländer till lägret, medan på vintern kan du behöva flera mellanliggande lager, i olika material, för att hålla värme. Som sagt, kom ihåg att när du kompletterar välja några lager som andas - annars kan du lätt få det för täppt.
Generellt sett kan du sammanställa ditt mellanlager av fyra olika material, i ett hav av utformningar. Det är ull, fleece, dun eller fiberfoder. Även här är aktiviteten och utomhustemperaturen avgörande för ditt val.
När frosten biter
Vid kallt väder är en dun- eller fiberjacka uppenbara val för dig, eftersom de i allmänhet kan binda mer isolerande luft och därmed blir varmare. Det är viktigt att komma ihåg att om din dunjacka pressas ihop under ditt yttre lager, ger den inte samma värme som om den hade utrymme att vikas ut helt, eftersom det är luften mellan dunet som ger dig värme.
Detsamma gäller för en fiberjacka. Dunjackor och fiber jackor är ofta det självklara valet, för t.ex. längre promenader eller andra aktiviteter där du måste bära all din utrustning själv, eftersom de båda är isolerande och mycket lätta.
Dunjackorna har fördelen att de väger nästan ingenting och kan komprimeras mer än fiberjackorna, men om din dunjacka först blir våt, är det svårt att få den att fungera igen utan torktumlare, eftersom dun kollapsar när det bli vått. En fiberjacka, å andra sidan, behöver bara hängas upp för att torka, så är den bra igen.
Å andra sidan är de ofta lite tyngre och kan inte komprimeras lika mycket som en dunjacka. Så det är alltid en kompromiss mellan fördelar och nackdelar, i förhållande till din specifika resa.
T.ex. när jag är på bergstur i norra Sverige eller Norge, och det regnar när jag når dit jag vill sätta upp mitt tält, tar jag en fiberjacka över mitt underställ och sedan min skaljacka ovanpå. Även om det är sommar, för regn och vind på berget är ofta lite kallare än du tror.
För de soliga dagarna
För lite varmare temperaturer kan en ulltröja - en sweater- eller en fleecetröja vara perfekt för dig. De är härligt varma men fyller och väger ofta lite mer än en dunjacka. Å andra sidan är de vanligtvis billigare och kommer att vara ett ganska bra val, speciellt om du inte har så mycket utrustning än, eftersom dessa tröjor ofta är något vi alla har kvar i våra garderober.
När löven förändras
För en sval höstdag kan en ulltröja, utöver baslagret, ofta vara tillräckligt för att hålla kylan borta. Om det var blåsigt skulle jag ta på mig en skaljacka eller softshell utanpå. Det viktigaste att tänka på när du väljer ditt mellanlager är temperaturen ute och hur mycket värme du själv kommer att avge med den aktivitet du ska utöva- om du är rimligt medveten om det, har du kommit långt.
Pausjackan eller pausskjortan
Om du har varit ute och gett bra gas på vandringslederna, löpvägen eller annan fysisk aktivitet, är det nästan omöjligt att inte vara lite fuktig. När du står stilla blir du också kall och det kan gå riktigt snabbt när bas- och mellanlagret är fuktigt. Därför kan det vara en bra idé att ha en skaljacka eller en varm fiber eller dunjacka i väskan. Vi kommer att gå genom skaljackan i nästa avsnitt, men fiber- och dunjackan är särskilt bra eftersom
de värmer dig upp igen super snabbt genom att fånga upp all värme som din kropp sänder ut.
Ytterlagret
Det sista lagret vi kommer till är det yttre lagret eller skallagret. Det är detta lager som är avgörande för att dina andra lager ska skyddas från vädret och kommer att vara avgörande om du är ute i regn och vind. Dessutom skyddar det yttre lagret också ditt mellanlager om du t.ex. har en dunjacka på och måste gå igenom lite tät skog.
Ditt yttre lager bör helst bestå av en jacka som är motståndskraftig mot regn och vind, men vilka krav du ställer beror på vad du ska göra. Om du ska vandra i norska bergen är en skaljacka som är 100% vindtät, vattentät och andas oumbärlig för dig.
Det som är bra med en skaljacka är, som jag sa, dess vattentäthet, men också att den är hård och oftast kan utsättas för hård användning. Det blir också ett dyrare men mer mångsidigt val.
På med det mjuka skalet
Om du däremot t.ex. ska på en kortare resa, då kan en softshell - det vill säga en jacka som är vattenavvisande men vindtät, vara ett självklart val. Det som är bra med en softshell är att den ofta är mer andningsbar än en hardshell (vad du vanligtvis bara kallar en skaljacka) och vissa tycker att de är bekvämare att bära. Du måste dock tänka på att en softshell inte är vattentät, så om du överraskas av kraftigt regn blir den snabbt blöt och mycket tung.
När jag t.ex. är på dagsutflykter på längdskidor i Norge, och det är ganska kallt, då har jag ett syntetiskt underställ på, en tunn fleece som mellanlager och sedan använder jag en mycket andningsbar softshell som ett yttre lager. Den tar vinden och värmen som aktiviteten ger mig räcker för att hålla mig varm, även i kalla minusgrader. I det här fallet har jag en dunjacka i ryggsäcken att ta på mig under pauser så att jag inte blir kall.
Dessutom har jag nästan alltid en skaljacka i ryggsäcken, oavsett vilken resa jag åker på för att vara på den säkra sidan. Oavsett om jag är i skogen hemma, på en vandring i Norge eller på en kanotresa i Kanada.
Det sista att komma ihåg:
Kom ihåg att principen lager-på-lager är gjord för att kontinuerligt utvärderas om situationen förändras. Med andra ord, du ska kunna ta av och på lagren hela tiden, så att du uppnår exakt den värme och effekt du vill ha från dina lager. Dessutom kan det vara bra om du tänkt stanna på kallare breddgrader att tänka på saker som handskar, mössor och halstuber.
Lager på lager kan också användas för dessa - t.ex. du kan ha en tunn ull mössa under din tjocka mössa, eller så kan du ha ett par ullhandskar inuti dina stora, tjocka vantar om du behöver det - det är bara fantasin som sätter gränserna. En halstub kan också vara en trevlig följeslagare i många situationer, eftersom det skyddar din nacke och ser till att du inte får kall vind ner i jackan.
Kom också ihåg att dina kläder inte är begränsade till de tre lagren. Om temperaturen kräver det av dig, lägg på extra bas- eller mellanlager - kom bara ihåg att dina lager inte får vara för tighta. Det måste finnas utrymme för luft i dem - det är det som isolerar.
Nu har du förhoppningsvis ännu bättre koll på 3-lagersprincipen än du redan har och jag hoppas att det gynnar dig väl! I den här artikeln har jag främst fokuserat på lager-på-lager på din torso, eftersom det är den viktigaste delen av din kropp, att hålla varm och torr. Principerna är dock desamma för kläder på dina ben, fötter och händer. Nedan länkar jag till några av de kategorier jag har nämnt i artikeln - ha det bra ute i naturen!