Fästningar – och hur du slipper dem
Skrivet av Frederik Thurøe
-Vandrare, längdskidåkare och soldat - älskar att sova utomhus!
När vintern släpper sitt tag om landet och våren sänder värme och sol över oss får du på allvar lust att ge dig ut i naturen. Det vill fästingarna med. Läs här om vad du bör veta om fästingar – och inte minst hur du slipper dem och deras smitta.
Den är inte mer än ett par millimeter lång, men Ixodes ricinus – den vanligaste fästingen i Sverige – har ändå dåligt rykte. Ibland talas det rentav om fästingar som de vore en typ av vampyrer, som skoningslöst suger blod från allt och alla. Fullt så blodig är verkligheten dock inte.
Inte alla fästingar biter
Fästingar suger tre stora måltider under loppet av sitt liv.
Som larv biter fästingen fast sig särskilt på möss, och det är i samband med detta som fästingen kan överföra virus och bakterier såsom borreliabakterien eller TBE-virus. När fästingen är ungefär ett år gammal utvecklar sig larven till en nymf. Det är i denna form vi älskar att hata fästingen, då det är nu den främst biter oss människor.
Runt tvåårsåldern ömsar fästingen hud igen och blir till en vuxen fästing. Denna biter inte i särskilt stor utsträckning människor, utan främst djur som rådjur och hundar.
Det är för övrigt en utbredd missuppfattning att fästingar och skinnbaggar är samma sak. Skinnbaggar är en familj insekter där merparten lever på växtsaft. Skinnbaggar är därför inte intresserade av eller farliga för människor. Därför nämner jag enbart fästingar i denna artikel, för en skinnbagge kommer aldrig bita dig eller överföra sjukdomar till dig.
Så slipper du fästingar
Fästingar lever och förökar sig särskilt i fuktiga, varma omgivningar, så det finns områden och tidpunkter där risken för fästingbett är större än annars.
Mängden fästingar är störst i södra och mellersta Sverige, och det finns långt fler fästingar i fuktig, tätbevuxen undervegetation än på stigar och vägar. Högsäsongen för fästingar börjar på allvar när nattfrosten är över, för fästingar är i regel bara aktiva om temperaturen överstiger 5 oC.
Fästingar lever oftast i tät växtlighet precis ovanför marken. När du ska ut i naturen är det därför en mycket bra idé att vara iförd högskaftade stövlar och långbyxor med benöppningarna nerstoppade i stövlarna. Om det är alldeles för varmt för det, investera då i en fästingsprej och använd den på underbenen och -armarna. Det är oftast där fästingarna kommer träffa din kropp först. Du kan t.ex. använda fästingsprejen från Biomixtur som verkar avskräckande på fästingar.
Koll på fästingen
För att kunna ta bort fästingar är det viktigt att veta var de särskilt biter sig fast. Fästingarna biter sig oftast fast på varma, fuktiga områden på kroppen. Du bör därför speciellt se över armhålorna, ljumskarna, knävecken, byxlinningen och hårbotten. Fästingar kan dock bita sig fast var som helst på kroppen, så se till att kolla övriga ställen. På barn sätter sig fästingarna ofta på huvudet.
Kom ihåg att fästingnymferna kan vara mycket små. Ett förstoringsglas är därför ofta en bra hjälp. Fästingar är ofta så små att de bara liknar lite smuts när de har satt fast sig på din kropp. Om du petar till den lite kommer du dock upptäcka att den sitter fast i huden.
Det är aldrig tillräckligt att bara känna efter, för när fästingen biter sig fast och försöker gräva sig in till en blodåder pumpar den in spott under huden. Spottet innehåller ämnen som verkar lokalbedövande, och du kan därför inte märka bettet. Därför kan det vara bra att hjälpa varandra med att se efter på varandras döda vinklar, även om det kan verka lite gränsöverskridande.
Så tar du bort fästingen
Smör, sprit och voodoo.
Det finns många gamla huskurer för hur du bäst tar bort en fästing, men de flesta av dem är helt utan positiv verkan – i värsta kan de rentav göra mer skada än nytta.
Det bästa är att ta bort fästingen med en särskild fästingborttagare eller en pincett. Fästingborttagare kommer i flera olika varianter och kan köpas på t.ex. apotek och i butiker som säljer husdjursutrustning.
Borttagaren placeras så nära huden som möjligt och förs upp under fästingen. Dra sedan rakt ut tills fästingen släpper taget. Det är viktigt att hela fästingen följer med och du bör undgå att klämma på fästingens kropp då det är i magen som fästingen bär eventuella borreliabakterier.
Kommer huvudet inte med första gången går det att försöka ta bort det på nytt enligt samma tillvägagångssätt. Om fästingen är för liten för att du ska kunna se om huvudet kom med ut, lägg då märke till om fästingen rör sig efter du har dragit ut den – om den gör det så har du också med huvudet. Alternativt kan det skrapas av med en kniv, och avlägsnas det inte helt är det inte så avgörande för smittrisken. Tvätta och desinficera bettområdet och täck för det med ett plåster.
Misstanke om smitta
Det är lyckligtvis sällan som människor blir smittade. Skulle olyckan ändå vara framme och du upptäcker ett fästingbett så gäller det så klart att undvika smitta.
Fästingar i Sverige kan överföra främst två olika sjukdomar till dig, varav en är mycket mer sällsynt än den andra. Den vanligaste sjukdomen som fästingar kan överföra till dig är borreliainfektionen. Det tar cirka 24 timmar från att du blivit biten till att fästingen överför borreliaviruset till dig. Därför är det viktigt att du alltid ser över kroppen efter en tur i skogen så du snabbt kan få bort en eventuell fästing. Regelbundna kontroller längs turen är också alltid en bra idé. Alla fästingar i Sverige kan potentiellt sett vara infekterade med borrelia, som ger uppskattningsvis 5 000–10 000 fall om året i Sverige, och sjukdomen kan bekämpas med antibiotika.
Den andra och mer sällsynta sjukdomen är TBE (fästingburen hjärninflammation). Den finns främst i södra och mellersta Sverige – vanligast är den i Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kuster och kring Mälaren. Det finns inte en specifik behandling mot TBE, det är däremot möjligt att förebygga sjukdomen med ett vaccin. Ungefär 200–300 fall rapporteras årligen i Sverige.
Smittan med borrelia är lätt att upptäcka och behandla om du bara håller koll på bettområdet ett par veckor efter att du tagit bort fästingen. Det är helt normalt att området rodnar direkt efter bettet, och det är alltså inte ett tydligt tecken på smitta. Den normala rodnaden försvinner oftast inom loppet av ett par dagar och är i regel mindre än en femkrona.
Kommer det däremot rodnad/utslag senare – oftast efter en till två veckor – bör du söka läkare och bli undersökt – och ju tidigare, desto bättre. Ett typiskt tecken på smitta är att rodnaden växer cirkelformat i alla riktningar från bettet, och det är vanligt att utslaget senare bleknar.
Jag hoppas du blivit lite klokare på fästingar – ha en riktigt trevlig tur ute i de svenska skogarna!
Kom också ihåg:
…att de allra flesta fästingar inte bär på sjukdomar – därför finns det t.ex. ingen anledning att vara rädd för att vara i skogen.
Nedanför hittar du relevanta länkar till kläder och tillbehör som kan hålla fästingen borta: